Ljuva sommardagar
Ute har värmen övergått till kalla vindar och rostande löv. Flipflops och fladdrande klänningar med bara ben resulterar i gåshud och hackande tänder. Det är med en aning sorg i hjärtat jag tar på mig längre byxor och en tunnare jacka, även om en del av mig ropar; "man ska frysa in hösten". Då tar jag på mig flipflops ändå, för jag vill inte riktigt släppa taget. Inte riktigt än, trots att oktober står runt hörnet och jag ändå tycker om oktober. Jag tycker om rostande träd, jag tycker om den friska luften och att vandra i skogen hela dagarna. Men ändå... ändå...
Jag tänker på alla sommardagar, alla minnen jag, likt smultron, trätt på ett långt grässtrå och när oktobervindarna blir allt kallare kan jag äta ett smultron i taget och minnas sommaren. Minnas när jag gick upp tidigt, tidigt på morgonen innan någon annan hade vaknat och gick ut. När världen fortfarande var alldeles tyst och de enda ljud som hördes var rågen som gungade i vinden och fåglarna som sjöng sin godmorgonsång. När havet låg framför mig, öppet och alldeles vidunderligt blått och jag klädde av mig och dansade ner i vattnet. Jag vill minnas de tidiga mornarna och jag vill minnas de sena kvällarna, när man fortfarande var våt i håret och satt ute och åt grillad mat och lyssnade på fladdermössens tjut, när de vaknade sent på kvällen. Jag vill minnas våta badkläder som landar i en hög på bryggan och jag vill minnas doften av blommor, saltvatten och grilldoft. Jag vill minnas känslan av att sitta på trappen i trädgården medan dagen sakta gick mot kväll och jag satt där med boken i knäet, utan att läsa och bara lyssnade på sommarens ljud.
Jag vill minnas hur varmt det var i tältet under tältresan i Blekinge och hur vi svettades när solen började gå upp. Jag vill minnas åskan som dånade utanför tältöppningen när vi skulle sova och vi låg tätt ihopkurade och hoppades att tältet skulle hålla för regnet som öste ner. Jag vill minnas stuglivet i Båstad, när vi hand i hand gick till bageriet för att köpa frukostbullar och hur jag låg på mage i gräset i trädgården och läste medan han låg i hängmattan och sov. Jag vill minnas hur sandkornen fastnade på mina blöta fötter och hur jag trampade på en vass sten och började blöda.
Jag vill minnas midsommarens dans och blomsterflärd. Jag vill minnas hur fin jag kände mig i min blåblommiga midsommarklänning som svängde när jag rörde på mig. Hur kransen kändes när den satt på huvudet och hur jag kände sommaren så tydligt runt omkring mig. Jag vill minnas dagen innan midsommar när vi plockade blåklint längs veteåkrarna och hur vi fantiserade om vem vi skulle drömma om när vi plockat sju sorters blommor. Om vi skulle drömma om just de män vi höll så kära. Jag vill minnas dagen efter midsommar när jag vaknade upp till en doft av blommor och visst hade drömt om han som snarkade sidan om mig.
Jag vill minnas friheten som ekade inombords. Gräset som strök mina barfota fötter och saltdoften som hängde i de vilda lockarna. Glassen som smälte i händerna och lyckan som spirade inombords. Jag vill minnas kärleken, för den vann över allting annat.
Jag ska sitta under filten med mitt te, medan regnet piskar fönsterrutorna och vinden slår längs gatorna. Då ska jag ta fram mitt grässtrå med smultron och minnas sommarens musik. Minnas de ljuvligaste av sommardagar och känna att nog ser jag framemot nästa sommar, men tills dess är jag nöjd med att sitta här och drömma.